ayawi

people, im back from uk.
nu har jag och base gjort slut, over & done. de är ingen som verkar fatta att jag är ledsen. men jag gråter på nätterna. ush jag hatar mej själv för att jag gråter. i wish i didn't.

jag är aldrig den som brukar tro att förhållanden varar för evigt eller intalar mej själv med att den här killen och jag vi ska alltid vara ihop, vi ska gifta oss och skaffa 17 barn. nej de har aldrig vart jag för jag vet att i slutändan skiter sej allt endå. men grejen med att allt känns så tungt med base är väl de att vi va så nära till allt de dära. eller ja giftas iaf.

what to say? it's life. de som är jobbigast är att jag är så sjukt arg på människan, jag borde sluta för de hjälper endå inte till et SKit.
Jag var så sjukt arg innan jag åkte till uk, på allt och alla, jag skullle åka dit lugna ner mej och vara med min kärlek, bara umgås med honom, ist kommer jag hem ännu argare.

jag har räknat för mycket med att mina vänner ska finnas där för mej som jag finns för dom när de mår som jag mår jusst nu, jag har slutat med de. varför kan ni nog själva räkna ut.

it's all about me now! de har aldrig vart jag men vi får se hur de går, i think i could need it?!